HAVET

Området är 22 800 ha.  Skärgården består av många öar, holmar, flador, glosjöar och strömmande sund.  Vattendjupet varierar mellan  0 - 10 m. Ute till havs är det ställvis mer än 20 m djupt

Till området mynnar Perho å samt Kronoby-, Esse-, Purmo- och Kovijoki åar, via Larsmo-Öjasjön.  

Djupfarleder leder in till hamnarna i Jakobstad och Karleby. I skärgården finns många småbåtsfarleder  

 

 

————————————————————————————————————————————-

Detta är det största delområdet inom fiskeområdet, och omfattar ca 22 804 ha vatten. Området består av talrika, mindre eller större holmar, öar och skär med grunda vikar och fjärdar. Trånga och grunda sund växlar med djupare områden längre ut i skärgården.   I Öja- och Larsmo skärgårdar finns det många grunda flador och glosjöar. 

Havsområdet påverkas av belastning från industri- och kommunala avloppsvatten, av diffus belastning från glesbebyggelse, jord- och skogsbruk, pälsfarmning och annan mänsklig verksamhet i det vidsträckta avrinningsområdet.

VATTENKVALITET:

Situationen i havsområdet är som regel sämst under vintern, då avloppsvatten av olika slag bildar ett skikt under ytan och breder ut sig på stora områden utåt till havs.  På sommaren är uppblandningen av vattenmassorna god, och halterna av de olika utsläppta ämnena är inte lika märkbara längre ute i skärgården.

Havsområdet utanför Karleby belastas, förutom av den allmänt ökande diffusa belastningen via bäckar och diken även av vatten från Perho å och Sundet.  Området belastas vidare av avloppsvattet från Karleby stads reningsverk, från storindustrin i Karleby (Boliden Kokkola Oy, OMG Kokkola Chemicals, Fortum Power and Heat oY, One Point Oy) samt från Karleby Hamn.  Avloppsvattnen från stadens reningsverk pumpas ut i Silverstensbukten och avloppsvattnen från industrierna pumpas ut i Yxpilaviken.

På vintern sträcker sig industrins- och stadens avloppsvatten under isen ända ut till området ytterom Perandön och Trutklippan. På motsvarande sätt syns Perho ås vatten ända ute vid Trullögrund och Munakari. Under vintern uppstår ofta dåliga syreförhållanden i djupsänkor utanför Perandön.

Merparten av närsalts-, zink och järnhalterna härstammar från Perho å. Metallbelastningen från industrierna på havsområdet har minskat under 1990-talet, men ökar igen på 2000-talet. Uppmätta halter av arsenik, kvicksilver, krom, kobolt och koppar i spånakärringar (Mesidothea entomon) utanför Karleby har sjunkit under de senaste 25-åren.

På basen av uppmätta klorofyll-a halter har eutrofieringen av havsområdet utanför Karleby ökat stadigt sedan 1980-talet. Kaustarviken och Yxpilaviken klassificeras som svagt eutrofierade medan alla de övriga områdena klassificerades som på väg att eutrofieras.

I samband med fördjupningen av farleden i till Karleby åren 1995 – 99 hittade man en mängd olika dumpningsplatser för metallskrot och krigstida ammunition.  Detta ledde till att man byggde en konstgjord ö, Pommisaari, utanför hamnen i Yxpila.   

Havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo belastas av avloppsvatten, avtappningar från Larsmo-Öjasjön samt diffusbelastning som kommer via bäckar och diken i närområdet.  Avloppsvattnet härstammar från UPM-Kymmenes massa- och pappersfabriker, Outokumpu Stainless Tubular Products Ab och från staden Jakobstads avloppsreningsverk.  Havet mottar dessutom en stor värmebelastning från kylvattenutsläppen från Alholmens Kraft.   

På vintern sträcker sig verkningarna av avloppsvattnen under isen ända ut till Mässkär, Fäboda, Öuran och Tolvmansgrundet.   Humusrikt vattnet från avtappningen av Larsmo-Öjasjön sträcker sig under isen ända ut till områdena runt Tolvmangrundet, Fallskär och Orrskär.  Det är inte alltid lätt att skilja influensområdet för Larsmosjöns avtappning och området med inverkan av avloppsvattnen från varandra.

På basen av uppmätta klorofyll-A halter, som är ett mått på havsområdets eutrofieringsgrad, har eutrofieringen i hela havsområdet ökat fr.o.m. mitten av 1980-talet. Området närmast Jakobstad klassificeras som måttligt eutroft, och hela det övriga området klassificeras som på väg att  eutrofieras.  Inget område klassificeras som kargt, vilket ännu var fallet för 3 – 4 år sedan. 

Kustens småvattendrag

Den största bäcken, Korplaxbäcken är försurad och övergödd.  De tidigare lekplatserna i det nedre loppet är försurade och det finns även vandringshinder i bäcken.  

Av 51 glo- och insjöar inom fiskeområdet är fiskvandringen till 9 sjöar förhindrad pga vandringshinder.  37 st är påverkade av dräneringar (skogsdikning, åkerdiken samt båtkanaler).  Endast 8 st av de icke blockerade sjöarna är opåverkade av dräneringar. 6 av 8 flador är påverkade av skogsdikning och båtkanaler.

År 1997-1998 var den markbundna försurningen orsakad av dränering i sura alunjordar ett märkbart problem i samband med dehär småvattendragen. Hela 18 flador, glosjöar och insjöar hade ett pH-värde som var under 5.

............................Åtgärdsprogrammet för förbättrande av vattenkvaliteten i det kustnära havet