PERHO Å

Den del av Perho å som hör till fiskeområdet är 37 km lång och börjar vid sjögruppen i Nedervetil.

I Nedervetil finns Kaitfors kraftverk, som idkar korttidsreglering i ån. År 2005 byggdes en fiskled förbi kraftverket

Åsträckan mellan kraftverket och havet har tidigare rensats, vallats in och dämts upp till förmån för flottning och vattenkraft

År 2004 färdigställdes en omfattande fiskeriekonomisk restaurering av ån.

 

 

 ——————————————————————————————————————————————

Perho ås delområde sträcker sig från sjögruppen i de mellersta delarna av Perho å, på gränsen mellan Nedervetil och Kaustby, längs ån ner till mynningen i Trullöfjärden i havet och längs Korplaxbäcken till mynningen i Fiskviken, norr om Karleby. Området omfattar  2 628 ha vatten.

Ån rinner upp i Kyyjärvi, Kivijärvi och Perho kommuner, ca 200 m.ö.h. Huvudfåran är ca 160 km och tillrinningsområdet är ca 2 524 km2. Biflödet Såkabäcken, som rinner ut i Perho å strax nedanför bron över riksväg 8, har ett tillrinningsområde på 105 km2. Området består till ca 10 % av åkermark, 43 % av myrmark och 3,4 % av sjöar och andra vattendrag.  Resten av området består av skog, impediment, berg och planerade och glesbyggda samhällen. Den del av Perho å som hör till Norra svenska fiskeområdet är ca 37 km lång och börjar vid den mellersta sjögruppen i Nedervetil

Den mellersta sjögruppen är 870 ha med ett medeldjup på 1,4 m (max 9 meter)

Regleringen av vattenföringen från sjögruppen ner till havet sker via dammen vid Kaitfors kraftverk,- ca 25 km från havet.  Kraftverket, som togs i bruk år 1983, har tillstånd till korttidsreglering. Fallhöjden förbi kraftverket är 21 m. Vattenföringen i huvudfåran variera mellan 2 och 290 m3/s (medelvattenföringen 22 m3/s).

I den gamla åfåran, nederom kraftverket, färdigställdes år 2006 en fiskled.   Forsarna i älvens nedre del från Murikforsen till Järnvägsbron är skyddade enligt forsskyddslagen.

 

Åsträckan mellan kraftverket och havet har varit utsatt för avsevärda rensnings-, invallnings och dammarbeten sedan slutet av 1960-talet. Detta har inneburit stora skador i ån.  År 2004 färdigställdes slutligen en omfattande statlig fiskeriekonomisk resturering av vattendragets nedre lopp.   

Korplaxbäcken rinner upp vid sjön Tuunajärvi i Kronoby kommmun, och mynnar ut i Bottenviken, norr om Perho ås mynning.  De övre delarna av tillrinningsområdet domineras av utdikade myrmarker, de mellersta av skog och de nedersta delarna av odlingsmark.

 

VATTENKVALITET:

Huvuddelen av belastningen i Perho å består av diffus belastning från jord- och skogsbruk, glesbebygglese, pälsfarmar; närsalts- och humus/fastsubstans belasting från torvtäkter samt metall- och surhetsbelastning från alunjordar.  I avrinningsområdet nedanför Kaitfors kraftverk finns sammanlagt 39 km2 sura sulfatjordar

Punktbelastningen i ån härstammar från fem kommunala reningsverk och från avloppsvattnen från läderfabriker och foderkök

Den bästa vattenkvaliteten finns i åns övre lopp.  Vattenkvaliteten försämras neråt längs åfåran, i takt med att den diffusa belastningen och belastningen från de olika punkt-källorna ökar. Speciellt under vår och höst, då flödet är stort och urlakningen från  tillrinningsområdet ökar i bäckar och diken, är vattenkvaliteten och pH-situationen dålig. 

Den mellersta sjögruppen, som regleras via kraftverket i Nedervetil, klassas via EU:s vattenramdirektivs klassificering som ett kraftfullt modifierat vattendrag.  Sjön höjdes med ca 2 meter i samband med kraftverksbygget.  Under vintern är syrehalterna ofta mycket låga i sjön.  Denna syrebrist syns, i samband med avtappning från kraftverket, ännu långt nere i åfåran.

På basen av ekologisk klassificering år 2008 (EU:s vattenramdirektiv) klassades Perho ås nedre lopp som försvarlig och det mellersta loppet som nöjaktigt

Åtgärdsprogrammet för förbättrande av vattenkvaliteten i Perho å (på finska)